2. Varför utsätter man sig medvetet för sånt som påminner om gångna dåligheter, och varförvarförvarför känner man ibland en värkande saknad efter detdär dåliga? Jag tror människan i allmänhet har en tendens att glorifiera sina minnen. Dumt.
3. Jag har världens studieångest. Broschyr efter broschyr dimper ner i postlådan med olika utbildningsalternativ och jag blir bara mer förvirrad. Det är så mycket jag vill göra med mitt liv och det finns säkert 100 utbildningar och ämnen jag kan tänka mig efter gymnasiet; journalism, turism, hälsa&näring, vårt kära modersmål, formgivning, historia, arkeologi, inredning, konst, media, språk osv. Intresset finns alltså, men kompetensen&förmågan saknas. Med andra ord, ja har helt enkelt inga lämpliga skills. Jag är tyvärr inte bra på något.
4. Om cirkus 10 h skall jag göra något jag aldrig gjort förut. Jag passade nämligen på att reservera en tid till solariet samtidigt som jag bokade det efterföljande bodycombat-passet vid gymmet. Bilden nedan illustrerar mig i dubbel upplaga; innan solariet till vänster och efter solariet till höger. Nä. Jag är faktiskt inte ute efter någon fejkad bränna, men "sol"strålarna är bra för atopiker som mig.
(För lata individer som inte orkar ta sig till google.com och inte heller besitter någon nämnvärd allmänbildning så är atopiskt syndrom en kronisk, ärftlig hudsjukdom. Osmittande och ofarlig men irriterande. Atopiker har sjukligt torr, kliande, känslig hud med eksem som blossar upp av bl.a. kyla, ylle, diskmedel, stress, nervositet och samtidigt även ofta hösnuva och astma. Check, check, check... Mina ben är för tillfället alldeles rödflammiga och händerna helt spruckna och blödande, med uppsvullna och inflammerade fingerleder. Mycket attraktivt!)
Kortison har inte längre någon effekt på varken min hud eller mina lungor så jag tänker ge solariet en chans. Till saken hör att jag blir nervös av trånga utrymmen som hissar o.dyl. så vi får se hur detta slutar.
Ciao. Hmm, gonatt.
/Susannananannananaaaaa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar